"Så tur att man har dig Jenny, som alltid är glad och stabil på humöret" säger Silje till mig idag. En del av livets ironi, för Ingenting kunde vara mer fel. Ena stunden sitter jag och känner avsmak för hela mänskligheten och önskar att någon någonstans råkar fyra av en atombomb, för att i nästa stund skratta loss med Silje så att mascaran sprutar. Känner livets bitterhet då Prison break hade manusproblem och kvällens avsnitt inställt timmen därpå känna att framtiden är ljus.
Mitt beteende idag har varit oroväckande, klimakterievarning?
Imorgon kommer jag hem till Göteborg! Wonderbart! Du möter mig i pianobaren på gothia towers!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar